Marcus betraktelser från SOS Barnbyar i Ukraina

I år var GodEl stolt sponsor till TV-programmet En resa för livet. I samband med detta gav vi en av våra kunder chansen att göra sin egen resa för livet genom att tävla ut ett besök hos SOS Barnbyar i Ukraina. Vinnaren blev polisen Marcus, 37, från Gustavsberg. 12-14 april befann hans sig i landet tillsammans med representanter från GodEl och SOS Barnbyar. Nedan kan du läsa hans betraktelser från besöket.

Tankar före resan

När jag fick samtalet att jag vunnit resan blev jag såklart glad men samtidigt började tankarna kring vad jag skulle få uppleva komma. Hur kommer vi tas emot? Vad kommer vi få se? Hur kommer barnen må? Som narkotikapolis med fokus på ungdomar är jag van att se hur olika förutsättningar präglar våra barns uppväxt och val i livet. Men två timmar i ett flygplan bort från trygga Sverige finns det alltså fortfarande barnhem. Hur konstigt är inte det?

Ukraina

Vi besökte flera familjer som ingick i olika projekt. Ett besök, i barnbyn i Brovary, var en enorm upplevelse. Tolv hus där bymammor och i vissa fall även bypappor bodde med upp till tio stycken barn och ungdomar. Barnen bär på hemska minnen där fler blivit övergivna och hittade utomhus i tunna kläder.

I barnbyn får barnen en ny familj med en mamma som verkligen bryr sig om dem. Känslan under vår dag och kväll i barnbyn var att vi besökte vanliga, fungerande, kärleksfulla hem med barn som strålade och utvecklades precis som barn ska. Barnen går i vanliga skolor och alla arbetar för att de inte ska känna sig annorlunda.

På kvällen hade barnen förberett en överraskning för oss som började med dansuppvisning och fortsatte med middag med ukrainska sånger vid en öppen eld. Familjerna ville gärna höra oss sjunga en svensk sång vilket slutade med att alla hoppade runt i en stor ring och sjöng ”små grodorna är lustiga att se”. En helt underbar dag där det var uppenbart att SOS barnbyar har gjort och gör enorm skillnad för många.

Hemma i Sverige

Hemma i Sverige hos min familj brister det för första gången på riktigt för mig. Jag har sett och varit med om så mycket i mitt jobb: alltifrån vapen, självmord, missbruk, dödsbud, våldsamma upplopp till misshandlade och våldtagna kvinnor. Men när jag ska försöka förklara mina upplevelser under resan för min fru får jag svårt att få fram orden.

Tillbaka på jobbet slås jag om och om igen av att många barn i Ukraina saknade, i mina ögon, nästan allt. Ändå hade de en otroligt ljus framtidstro. En av anledningarna till det, tror jag är, att barnen i barnbyn hade det som många unga gärningsmän i mina utredningar saknar nämligen trygghet, närhet och kärlek.

Tack GodEl för att jag fick möjligheten att följa med på en otrolig resa.
Marcus

Foto: Cecilia Rooth